Idag en regnig söndag mitt i september har man inte mycket annat att göra än att sitta inne och filosofera. Och med tanke på alla miljöfrågor som nu är högaktuella så är det lixom svårt att släppa tanken.
Jag funderar lämligen på hur all vår limniska och marina miljö och dess förutsättningar för liv hade sett ut om dessa platser varit helt opåverkade av människan...
När tanken slog mig förstod jag snart att jag skickat tankarna till en helt ny oändligt stor plats. Det går knappt att föreställa sig hur anourlunda allt liv i dessa miljöer hade varit då. Ja allt hade varit så anourlunda !
Det första som slår mig är alla rinnande vatten i södra delarna av landet där jag kommer ifrån. Det skulle säkert simma öring i var enda lite större bäck. Man skulle inte vara tvungen att fara över halva landet för att uppleva de fisket man ville, det mesta skulle finnas på hemmaplan. Och i sjöarna skulle det vara mycket svårare att förutspå vad som kommer att hugga på kroken. Artlistan skulle vara mycket längre på många platser jämfört med hur det är idag.
Det som skulle styra över den biologiska mångfalden skulle vara vilka förutsärrnignar första hands konsumenterna har jämfört med andra hands konsumenterna. Förutsättningar för liv skulle vara helt anourlunda. Idag är det istället hur mycket mönniskan kalkar ett surt vatten, eller hur mycket en bonde gödslar sina åkrar som avgör hur mycket fisk det kommer finnas i sjön.
Det enda som skulle hindra lax och öring att hitta tillbaka till sina lekplatser skulle vara torkperioder utan regn och inte hur många kraftverk som har en fungerade alternativ fiskväg utmed vägen.
Hemskt!
![]() |
| Två skadade laxar som försöker överleva i en icka fungerande laxtrappa. Foto: Markus Teilus, Sista droppen |
Idag styr människan precis allt över fisken. Vi släpper ut massor med sopor och annan Skit i våra vatten som våra fiskar sedan får i sig och mår dåligt av eller rent av dör.
Vi justerar hur högt vattnet i en sjö skall vara bara för att nyttja våra kraftverk på bästa möjliga sätt medans fiskar i havet dör på grund av oballans i vattnet vid mynningarna till havet. Vi vänder på rutinerna för fiskarna. Vissa forskare tror att det som styr en öring till att börja vandra upp. D.v.s. när den vet att det är dax att vandra upp och leka kan till viss del bero på saltkonsentrationen vid flodmynningen, när vi människor styr hur mycket vatten som kommer ut ihavet vänder vi på denna klocka och vissa fiskar vandrar upp vid fel tidpunkt.
| Vandringshinder skapade av oss människor behöver inte vara ett kraftverk. Här har man justerat flödet i många år. Foto: Jag själv |
Vi har tidigare rensat vattendrag från sten och stockar bara för att kunna transportera saker på vattnet så effektivt som möjligt. Samtidigt kommer öringar upp i vettnet och letar efter en plats att lägga sina ägg på, det dom hittar är bara rena bottnar utan skydd eller "lekgrus". När de inte har någon stanns att vila på så mattas dessa fiskar ut och dör med romsäcken full.
Detta är bara en kortfattad liten bråkdel av allt som vi människor ställt till med för våra vänner i vattnet. Kan vara värt en tankeställare hos alla, vare sig man tycker om att fiska eller inte !
Skitfiske på er!


